Dikter

14. feb, 2016

Svartare kunde vara nu.
Vitare skulle kunna du.

Men allt är molnigt igen.
Skulle du vilja visa sen.

Hur du gör din sång sak.
I moll eller dur sakta mak.

Kan inte alls nu glömma.
Måste bara ännu drömma.

Om sommarsoliga dagar.
Promenader i mina hagar.

I barndomslandets tider.
Åren går och livet lider.

Ger mig sorg och glädje.
Inte mer, första till tredje.

Skulle vilja vara en bara.
Som alltid glad fick vara.

Somna till ljuv musik ljud.
Vakna och vara din brud.

Mången har gått förbi år.
Livets stora kärleks snår.

Kan vara riviga och sticka.
På huvet du skaka ej nicka.

Då förstod jag med ens dig.
Du var min vän, ej kär i mig.

Copyright Sari-Sävy Vesanen
11. feb, 2016

Kärlekens tid evig är här.
Om du håller den och bär.

I hjärtats kamrar med dig.
Delar den itu och ger mig.

Halva din känsla av mod.
Så att vi kan dela vår flod.

Tillsammans flyta omkring.
På en båt och minnas ting.

Som vi gör här ihop bara.
Vill du det, så snälla svara.

Copyright Sari-Sävy Vesanen
7. feb, 2016

Du stod där länge då.
Väntade på något få.

Ingen såg dina tårar.
Sjöng om kalla vårar.

Märkte dig ingen alls.
Bakom spelades vals.

Publiken fanns där ej.
Bara en ensam tjej.

Vacker som en blomma.
Från något land komma.

Ville möta kärlek här.
Få bli en stjärna kär.

Ljuset föll i kaskader.
Doftade nog lavender.

Röda rosor ville jag.
Skänka dig den dag.

Men inga pengar fann.
Inte heller var där ann.

Såg hur du gick iväg.
Vad tänkte du då säg?

Copyright Sari-Sävy Vesanen
5. feb, 2016

Vind över hav i norden finns.
Allt eller ingenting jag minns.

Stillheten önskar min själ här.
Orkar inte vara i tidigare sfär.

Många är de som kastar ord.
På andra här och på vår jord.

I vårt kära land ingen mildhet.
Bara många hopp av vildhet.

Tänker på sig själva gör rik.
Inget till fattig alls av kubik.

Synd att allt fallit i glömska.
Soligt på sommar grönska.

Vinter nu till vår blir snart.
Hoppas att mer visar klart.

Bry sig om gäller det bara.
För hela jordens barn skara.

Mildhet, fasthet och regler.
Kärlek, mat och mycket mer.

Hårda ord ej fälla till marken.
Floden fanns förr och arken.

Låt oss be om nåd i nöden.
Ge oss även manna bröden.

Stilla tackar jag för mitt liv.
Hoppas få leva utan ett kiv.

Gör du också det min kära.
Bara om tron dig här bära.

Inget tvång alls finns till det.
Var och en är sin egen smed.

Copyright Sari-Sävy Vesanen
3. feb, 2016

Humla hoppade i blommorna på sommaren.
I skogen var det sus i träd, skuttade haren.

Min tid går sakta nu väntar årstidens slut.
Vädret växlar i tid, genom fönstret ser ut.

Många äro vinterns djur i ide’ sova bara.
Liten flicka längtar att stor snart få vara.

Men vuxenlivet är svårare idag, du vet.
Allt kan vara bra, men plötsligt bli smet.

Man och kvinna bli, från barndoms tid.
Kan bli för många ytterligare en ny lid.

Sjuk om man är kan man inte bli mer.
Bättre att få frisk vara, önskar allt fler.

Livets salta tårar, alltid det förblir ju.
Hitta kärlek och trygghet önskar du.

Copyright Sari-Sävy Vesanen